Jag är så modig! (och snygg)
Jag både klippte lugg och färgade brunt! När jag såg mig i spegeln tänkte jag "jag ser ut som min syster" och när jag kom hem kom Irma springandes och ropade "Mamma, mamma!" men kom av sig mitt i språnget och tystnade. Sen kom "Du ser ut som Moster!" och ett brett leende.
Hoppas på att få Lovas godkännande också. Själv är jag supernöjd.
OK vi är lite efter, men...
...igår kväll såg vi Inception och JAG GILLAR! Minst fyra kottar av fem får den!
Drömde hela natten att jag var i en drömvärld. Helt galet.
Vilken vecka...
Följt av underbart fredagsmys med mysproppiga ungar och wünderschön man. Jag tror banne mig ungarna känner på sig när det inte är läge.
Se så snygg jag vill bli!
Jag ska äntligen gå och klippa mig på måndag och hela mitt inre (eller kanske egentligen mitt yttre) som skriker efter förnyelse! Jag tänker stor förändring. (Fast Lova säger Neeej mamma, du måste se ut som mamma, ingen stor förändring!) Tror ni jag kommer se ut som Scarlett eller Keira om jag klipper mig såhär..? Kanske....? Eller...?
Ljuva helg...
...men det känns som om någon kortat ner den här helgen med en dag eller så. Eller?
Kanske har något att göra med att Irma och jag samsov lite middag ett par timmar nu i eftermiddag. Ljuvligt skönt men det kortar helt klart ner dagen en aning.
Snart gör vi svamprisotto till middag och ett nytt försök med äggtoddyefterätt à la veckans vinnare av Halv åtta hos mig. Igår gjorde vi första försöket som var klart lovande men med för mycket konjak för min smak. Men man är ju inte den som ger upp, så ny omgång i dag alltså. Slit och släp.
Biopremiär
Idag har Irma varit på bio för första gången. Var inte rädd, Långa Farbrorn! Succé. Jag skrattade flera gånger. Irma hade också kul.
Efteråt blev hon ganska trött.
Förvirrande
Den här nyupptäckta lyhördheten är mycket förvirrande. Jag rycker till och är på språng upp till Irma innan jag inser att det är hos grannen det gråts. Då infinner sig först en känsla av lättnad, tätt följt av ångest för att man inte kan trösta stackarn som gråter. Det kan inte vara nyttigt att reagera såhär alltför många gånger.
Jag går och lägger mig så att jag vet om det är min unge som gråter eller inte (jo alltså. hon smygsover i vårt rum för att pappa är bortrest. mamma behöver sällskap.)
Lyhört?
Våra grannar har sålt sin del av parhuset till sin son med familj. De har tre barn (den yngre familjen dårå) varav den yngsta är i Irmas ålder. Och jag konstaterar att Irma inte är den enda ungen som skriker om nätterna (fast hon har slutat nu, prisa gudarna!!!! bara ett enstaka ynk om ding-ding någon gång ibland).
Och samtidigt konstaterar jag att det där med att det inte alls är lyhört mellan våra hus och att väggen som förbinder våra hus måste vara så himla tjock eftersom vi aaaaldrig hör något från grannen. Det är nog inte sant helt enkelt. Det är nog bara så att de som bodde härbredvid förut var attans tysta. Och så undrar jag hur mycket gap och skrik de har hört härinnifrån de senaste fem åren egentligen. Ingenting påstod de. Yeah right.
Ajabaja Mamma
Sitter i soffan och äter upp resterna av Irmas lördagsgodis. På en onsdag. Ajabaja. Och jag är ganska säker på att det här inte är ett bra sätt att komma i form.
Tror jag går och lägger mig och läser en bok istället. Jag är djupt inne i Håkan Nessers De ensamma. Spännande spännande!
Saknar Rickard som är i England till på fredag. Ååååh nu ringer han - tankeöverföring!
En syster i dimman
Åh, någon mer än jag som är trött! Inte för att jag är den duracellkanin hon beskrivs som, men i övrigt känns det mycket bekant. Den här artikelserien vill jag följa!
Irma fortsätter i alla fall att sova utan välling om nätterna. Får mig att undra varför jag inte tog tag i det här tidigare. Fast jag vet svaret. Jag var för trött. Catch 22.
Snyggaste julklappen
fick vi av Rickards föräldrar. Assnygga vinglas och ännu snyggare champagneglas. För att verkligen känna att uppskattar presenten dricker vi champagne ikväll för att fira att det är helg. Mmmm.
OK
Jag inser nu varför idén med en ny blogg kändes så himla bra när jag var ledig. När jag jobbar orkar jag nästan inte ens tänka på att blogga. Att blogga när jag är på jobbet är uteslutet. Väl hemma är det middag och nattningar och sen kasta i en tvätt och så förhoppningsvis umgås lite mer Rickard och tja... Vi får se hur det här går alltså.
Något som går bra är i alla fall att Irma numera framförallt sover på nätterna istället för att som tidigare framförallt äta välling på nätterna. En natt frågade hon inte efter välling en enda gång. Det har inte hänt sen innan hon kunde prata. Det är grymt.
Vi sover på nätterna
...förresten!
Nästan hela tiden. I natt bara en kortare gnällstund om avsaknaden av ding-ding. Det här kändes otänkbart för bara några dagar sedan.
Man ska väl inte ropa hej och det är inte över förrän den feta damen sjungit och allt sånt, men jag känner segervittring.
The wire
Igår avslutade vi The Wire säsong tre. Känner abstinens. Den var grymt mycket bättre än säsong två men slutet får mig att tveka inför säsong fyra. Men vad ska vi nörda på nu då (som barnen säger) om vi inte har The Wire..?
Redaktören på den här bloggen vill påpeka att det är en ren slump att just Stringer Bell får illustrera mitt inlägg.
Ett berg med chokladbollar
Barnen har bakat. Ett berg av chokladbollar är ett ganska bra sätt att avsluta en måndag på. Om det inte gick tvärtemot mitt nya sunda leverne i och för sig.
Och en unge sitter på pottan och säger "jag är klar jag är inte klar jag är klar jag är inte klar jag är klar jag är inte klar". Jahopp. I brist på annat att blogga om så.
Idag började verkligheten igen
Jag jobbade i och för sig tre dagar (plus nedan nämnda telefonkonferens) förra veckan, samt ett par halvdagar i mellandagarna, men det var först idag som det kändes på riktigt. Kändes....rätt ok.
Som för att verkligen försäkra mig om att jag skulle inse att vardagen är här hade jag bokat in ett möte med en pensionsrådgivare vid fyratiden. Som vanligt när jag träffat en pensionsrådgivare lovade jag att logga in och kolla mitt pensionskonto. Det är ungefär som när man är hos tandläkaren och lovar dyrt och heligt att man hädanefter ska använda tandtråd varendaste dag. Aint gonna happen.
Men första jobbdagen var helt ok.
Eyes Wide Shut
Vi hade lite maskerad här på eftermiddagen också. Passar bra på en söndag.
Vi softar
Vädret lockar inte till något annat än att vara kvar i soffan och ha det skönt. Jag gör så. Because I'm worth it.
Nej, mina fötter är inte såhär små och onötta. Men de här ligger i samma soffa som jag.
Ovärderliga husmorstips
Nu ska ni få ett par husmorstips som jag önskar någon gett oss härhemma innan idag.
Om ni en dag är oväntat förutseende och skalar potatis och lägger i vatten i en kastrull med lock på för att ni ska göra potatismos lite senare framåt kvällen. Om ni sen lite oplanerat i sista sekund bestämmer er för att göra korv med bröd i stället. Låt inte, jag upprepar, låt inte potatisen ligga kvar i vattnet i kastrullen med locket på i en vecka!
Här kommer nu nästa tips, nästan ännu viktigare så läs noga.
Om ni en vecka senare lyfter på locket på kastrullen och nästan svimmar av den avgrund av lukt av död som fullkomligen strömmar ur kastrullen. Om ni då tömmer kastrullen och häller över det som en gång varit potatis men nu är något utan namn från den andra sidan i en plastpåse. Bär inte, jag upprepar, bär inte ut påsen genom halva huset medans det droppar avgrundslukt ur påsen ner på ert trägolv och era kläder. Åh vad jag önskar att någon gett mig dessa tips tidigare i mitt liv.
Vi har klarat en natt till!
Och i morse vaknade en jättestolt Irma som inte druckit välling på hela natten. Heja heja heja oss!
Nu kör vi så här ett tag tills hon inte frågar efter välling på natten längre, sen blir det somna själv-projekt efter det.
Åhejåhå
Det var helt klart min tur att skotta gatan och förbanna snöröjningen som plogar upp århundradets vallar mot våra bilar (fast sedan ödmjukt erkänna att värre vore om de inte plogade alls). Det känns som jag förtjänat att sitta still i soffan resten av dagen.
Så här fin var jag nästan, men inte i närheten av såhär glad. Fast det här är för ett par veckor sen, men Karolina 14 tyckte jag såg snygg ut på den här bilden, så en sån bild får man passa på att visa upp.
En natt utan välling!
Heja oss! En natt utan välling och i egen säng. Ok, jag låg bredvid halva natten, men ÄNDÅ!
Så.Himla.Bra.
Jag fegade ur
...och inser att det kanske gör att allt sk-ter sig.
Så när jag låg där och skulle natta en mycket entusiastisk Irma så tänkte jag att, jamen räcker det inte med att hon ska lära sig sova i eget rum utan ding-ding? Måste hon nödvändigtvis somna själv också? Och så låg jag kvar tills hon sov. Och jag sov också för den delen.
Jag fattar att det försvårar det här med att hon inte ska vakna på natten, för jag vet ju att om hon somnar med mig så vill hon somna om med mig. Men jag var inte redo.
Men ding-ding på natten är det slut med. Så det så. Och hon ligger i sin egen säng. Vi tar två steg av tre idag.
Trettondagstelefonkonferens
Vi må ha röd dag här idag, men det bryr sig inte mina amerikanska chefer om ("What do you mean red day? What do you mean Thirteenday?). Så här sitter jag i tvåtimmars telefonkonferens för att prata utfall och prognoser. Jippi.
En bra sak är att jag får nöjet att utnyttja vårt lilla hemmakontor. En annan bra sak är att Rickard just kom upp med ett glas rött vin (Ok, jag vet att jag skrev att jag inte skulle dricka vin varenda dag, men idag är det ju HELG. Ju.). Så borde alla de här telefonmötena gå till.
En bra sak är att jag får nöjet att utnyttja vårt lilla hemmakontor. En annan bra sak är att Rickard just kom upp med ett glas rött vin (Ok, jag vet att jag skrev att jag inte skulle dricka vin varenda dag, men idag är det ju HELG. Ju.). Så borde alla de här telefonmötena gå till.
Irma tränar
Mycket sugen på att få sova i sina egna lakan i sin egen säng i natt kände Irma att hon måste träna lite nere i soffan. Jag misstänker att entusiasmen klingar av snabbt ikväll när hon inser att hon faktiskt ska sova själv, men vi hakar på och bäddar fint i soffan. Notera ljusslingan - den brukar vi inte heller ha i soffan till vardags utan tillhör Irmas nya sovkit.
Genombrott
Fick just godkänt på en jätteviktig grej på jobbet. Herregud vad skönt! Minst tre ton bly som lyfts från mina axlar.
Och så har jag haft en supertrevlig kväll med bästa vännen Sofia. Grym lyxmiddag på Sjögräs följt av ett par öl på en bar i närheten och massor av jättebra prat om sånt man inte pratar om med vem som helst.
Plus att Irma sover över nere i källaren hos storasystrarna Karolina och Fredrika ikväll (mina sköna bonusungar).
Allt detta i kombination med att det är min tur att ha sovmorgon i morgon gör att livet känns minst sagt lätt att leva.
Planen för året tar form
OK. Mina planer för 2011 börjar arta sig. Såhär långt har jag kommit nu:
1 - Bli mindre trött (redan avhandlat nedan).
2 - Bli mindre (också avhandlat nedan).
3 - Bli en hejare på att fotografera.
4 - Om #3 inte funkar – bli en hejare på att redigera foton i photoshop så att #3 framgångsrikt kan fejkas.
5 - Bli en bättre mamma (Notera hur mitt föräldraskap bara kvalar in på plats nummer fem. Det kan man tolka som att jag antingen redan är en så bra mamma så att det inte behöver ha högre prio, eller att jag är en så usel mamma att jag inte prioriterar det över mitt eget välmående. Jag väljer den första välvilligare tolkningen. Att tolka saker mer välvilligt är för övrigt en av mina andra föresatser i år. Det har redan gjort underverk.)
6 – Se till att ha lite mer ordning och struktur på jobbet.
På något vis tänker jag mig att 2-6 kommer lösa sig nästan av sig själva, bara jag fixar #1. Känns högst rimligt.
Fatta pressen...
Nu är det plötsligt massor av bloggläsare som vet att jag tänkte ta tag i det där med Irmas sömn. Nu finns ingen väg ut. Det måste vara bra.
Jag tänkte köpa en uppsättning lakan till henne senare idag. Så kan vi städa hennes rum och bädda fint och göra mysigt i morgon. Kanske en nattlampa också. Lova har finaste blomslingan - en sån skulle sitta som en smäck hos Irma också. Och jag fattar att den här inredningsnojan som uppstod nu är mer för mig att hålla mig i än för Irmas skull.
Jag tänkte köpa en uppsättning lakan till henne senare idag. Så kan vi städa hennes rum och bädda fint och göra mysigt i morgon. Kanske en nattlampa också. Lova har finaste blomslingan - en sån skulle sitta som en smäck hos Irma också. Och jag fattar att den här inredningsnojan som uppstod nu är mer för mig att hålla mig i än för Irmas skull.
Och det blev kväll den första dagen...
Jag gav Rickard kokboken Halvåtta hos mig i julklapp och beställde helt sonika en rätt ur den till middag ikväll. Tog en som verkade relativt enkel men i verkligheten så hackade han och stekte och skar och måttade halva kvällen. Men ah vad gott det blev. Så jäkla asgott. Måttligheten med mat som började så fint tidigare idag gick inte så bra ikväll. Vi knäckte en flaska vin också. Ajajaj.
Vilket gör att jag inleder starkt ikväll med att vara trött. Igen.
Första dagen
Nu tänkte jag väl inte att det här ska bli en bantningsblogg eller så, men efter att ha provat ett par relativt tajta brallor igår kväll och sett hur magen vällde över på ett sätt jag inte ens anat var möjligt så får jag säga att motivationen att hålla en lite sundare kost och kanske till och med komma igång igen med träningen är på topp.
Gick ut hårt i morse med en fruktsmoothie till frukost och sen en lite schysstare lunch än normalt där jag bytte ut den stekta potatisen mot sallad och grönsaker. Heja mig helt enkelt!
Nytt år och dags för nya föresatser!
Jag tror mitt största nyårslöfte måste bli att vara mindre trött!
Det känns som att jag konstant är trött, till och med när jag nyss vaknat. Inte kul.
Som tur är finns det några rätt självklara åtgärder. Som tex att lära Irma att hon inte behöver äta välling tre gånger varje natt. Eller att lära mig själv att det kanske inte är så himla bra att bara äta onyttigheter och toppa med ett glas vin eller två nästintill varje kväll. För mycket mys framför TVn i det här huset. För lite aktivitet.
Alltså - mitt nyårslöfte är att minska på tröttheten under 2011!
Ja, då kör vi då.
